tisdag 26 maj 2015

Yoghurtbomber och andra bägar-över-rinnare.

Härregud! Varför har ingen sagt något!? Varför?! Här går jag omkring och tror att jag driver en rätt så pessimistisk blogg utan allt "guldklimpar-i-vardagen"-trams. Men nej, så var inte fallet. Här står över fem inlägg på raken med hyllningar och glädjebud(en kan ju säga sorgebud, så jag antar att glädjebud också är en thing) till höger och mest vänster.

Så här kommer nu en lista i "Fredrikas måndag suger"-anda. För alla er som också upplever måndags-deppen först på tisdagen. Måndags-krapulan med andra ord.

Yttepytteknyttesmå saker som kan göra en helvetisk dag snäppet värre. Dealbreakers, bägar-över-rinnare, tår- och snorframkallare.

1. USB-uttag. Varför har någon kommit på en sådan ondskefull sak som USB-portar. Att en ska behöva svänga på sladden minst två gånger innan den går in. Inga undantag, det krävs alltid två försök. Värsta tidpunkten för denna dealbreaker är vid läggdags. När John Blund redan hälsat på i någon timme, en har redan krupit in under täcket och den sedvanliga "Jess, ännu en dag avklarad utan smärre undergångar"-känslan är total, det är då telefonen irriterat ger ifrån sej ett pip. "Ladda mej, jag är hungrig!" Jamen jaha, laddaren ligger längst nere i väskan, bara att stiga upp och börja gräva. Väl tillbaka under täcket sträcker en sej till uttaget som är lite för långt borta för att en ska nå dit. Bara att stiga upp igen då. Som grädde på moset, verkar sladden passa varken uppåt, neråt, in eller ut.

2. Att glömma något, detta något skapar då ofta extra transport rundor. Ni vet, när man plockar med sej sina saker föratt flytta dem från punkt A till punkt B. Framme vid punkt B märker en att en glömt minst en sak och får gå tillbaka. Extra jobbigt blir det ju om dessa punkter befinner sej flera kilometer från varandra. Lathet och en tankspridd hjärna är i dethär fallet en väldigt dålig kombination. Att gå flera varv med matkassar skulle aldrig heller falla mej in. Allt på en gång eller tre yoghurtbomber på marken. Denhär utmaningen har slutat i allt för många yoghurtbomber, mjölkhav och plommontomats granater. Så mycket sorg på en så stor Prisma parkering.

3. Urinblåsan. Hej kära urinblåsa, varför är du så liten och effektiv? Finns det möjlighet att installera en timer med 24 timmars intervaller? Det skulle verkligen underlätta, tack. Nu vet jag inte om det är jag som har ovanlig låg "kissgräns" eller liten blåsa, men att springa till wc:n minst 10 gånger per dag kan vara påfrestande. Det största problemet är ju ändå timingen. Jag måste alltid kissa vid följande tillfällen: 1. På jobbet, i rusnings tid 2. Under kurra-gömma-lekar 3. På stan, när jag inte har 50 cent 4. I köer, speciellt i Olliskön eller en never-ending wckö 5. På bio, i den slutliga striden 6. Typ alltid, hela tiden, okej.

Så vad har vi nu lärt oss? Jo, att jag är en lat jävel. Att dessa ovanstående punkter är extrema i-landsproblem. Att de ändå kan resultera i förödande ugly cries, speciellt under hormonell obalans. Att det ibland är okej att klaga på obetydliga saker. Jag känner mej redan mycket gladare, inga av ovanstående situationer har ännu inträffat idag. Score!

onsdag 20 maj 2015

Jag blev med krönika.

Hej bästaste onsdag-människor. Denhär onsdagen är snäppet bättre (please, typ x100 gånger bättre) än alla andra onsdagar. Denhär onsdagen har jag fått gå runt och le som en idoit hela dagen. Jag har fått fina komplimanger. Jag har fått mitt hår klippt (vardags-lyx på hög nivå och ett tecken på att studenten närmar sej med stormsteg). Jag har fått ett fjärilsrus i magen med ungefär 30 minuters mellanrum.

Orsaken är det *hEmLigA projektet*. Idag publicerade det och jag kan nu stolt presentera mej som krönikör. WAIT WHAT?! Ja, ni läste rätt, krönikör. Jag kanske är lite överexalterad över detta skeende, så om ni inte vill läsa om mina framgångar, surfa vidare. Jag kan ge er några sekunder... Sådär, för ni som ännu är kvar, kan jag meddela att jag är så himla glad över att jag fått denhär chansen. Att skriva, fritt, bredd, högt och lågt. Inga mera framtvingade skoluppsatser och svettiga essäer. Jag får nicha in mej i mina egna tankar och åsikter. Wow, gräset är så mycket grönare på andra sidan.

Okej, jag vet vad ni tänker. Du har hypat tillräckligt nu Lina. Stig ner på jorden igen. Men nej, inte riktigt ännu. Eftersom jag stod och svor högt (för mej själv, länge och väl) över en icke-samarbetsvillig munk-maskin på jobbet när min första krönika lanserades så hann jag inte fira ordentligt. Jag hade fullt upp med att tvätta bort fett och deg från ungefär hela jorden. Glamoröst.

Mina känslor är ändå lite tudelade. Ni vet dendär mysiga känslan när ni på ett eller annat sätt får bekräftelse om era prestationer eller er själva. Om det då är er dösnygga selfie på instagram eller ett musikuppträdande spelar ingen roll. Hur som helst är bekräftelsen alltid välkommen in i ens hjärta. Men det känns ju inte snuskigt också, att det känns så jävla bra. Endast för några doubletappade hjärtan. Varför ska en behöva så hiskeligt mycket bekräftelse av andra människor, kan en inte bara glädjas över sej själv och vad man har presterat? Tydligen inte. Hur som helst tänker jag skuffa undan det snuskiga bekräftelse-monstret och bara vara glad över positiv feedback. Tack så mycket!

Det känns som att en stor del saknas i dethär inlägget...
Just ja, kanske en direkt länk till krönikan. Och Sevendays, hemsidan som jag skriver för. Och mitt allvarliga "hej-jag-är-en-seriös-skribent"-bild. Mitt ansikte under Alfred Backas, Linnea Portins och Najda Boussirs. Härregud, starstruck.

Klicka på mej, hej.

måndag 18 maj 2015

Livstecken och bortförklaringar.

Ja, jag blev student.

Ja, jag stressläser (egentligen klagar jag och 'vilar' mestadels av tiden) till inträdesproven. På tisdag har jag skrivit alla 2/2 prov, woop!

Ja, jag har ett nytt projekt pågång, som jag ska hålla *hEmLigT* enda tills onsdag, är ni nyfikna? Visst, jättespännande!

Ja, jag har börjat sommarjobba. Att tekniskt sätt vara vuxen är jobbigt. Ansvar, pengar och livet. Ugh.

Ja, denna uppdatering är en kompensation för alla de oskriva mästerverk jag bär på i frontalloben men är för trött för att skriva ner. Ni får ha lite tålamod (och vänta på hemligt projekt tills onsdag!).

torsdag 14 maj 2015

Tonåring.

Hanne möts av den torra, kliniska flygplans luften när hon hälsar på de hyper-trevliga flygvärdinnorna och en manlig flygvärd. Helt klart bög, hinner hon plantera en tanke om innan hennes koncentration överförs till att hitta sin bänkrad. Fönsterplats, fönsterplats, fönsterplats. Fan, mittenplatsen närmast de högljudda motorerna, härligt...

Hanne är van vid alla de vanliga flyg-procedurerna, handbagaet ska intryckas i de små förvaringsboxarna, bältena spännas, den klyschiga säkerhetsdemona och en välkomst av kaptenen själv som alltid verkar ha en roligt accent oberoende varifrån flyget tar av. Men denna gång kantades sedvanorna av någonting annat, någonting där i magen, lite längre ner, i bäckenet låg det och gnagde. Det var en orolig känsla, sådär obekväm så att en alltid var på alerten. Hanne skulle inte sova under flygresan, det hade magen bestämt.

Hannes tankar flög alltid tillbaka till dendär kvällen, kvällen där magsorlet hade fått sin början. Hon hade fått bakslag på sin ansökan till sitt drömjobb, högskolan hade nekat henne en studieplats för en vecka sedan, och sista droppen i hennes mammas bägare rann över den kvällen. Allt hände så snabbt, känslorna var överväldigande och hon tumlade in i ett becksvart tunnelseende. Tårar rann, hjärtskärande ord flög omkring i huset, högt, intensivt och argt och hennes bägare hade blivit överfull för flera timmar sen. Tunneln blev bara snävare och mindre, en hårt tryckande känsla låg över bröstet, hon måste ut, måste andas, syret började ta slut.

Morgonen efter vaknade Hanne upp hos sin bästa kompis, meddelade att hon kommer resa iväg ett tag och hon tackade för inkvartering och omsorgen. Tack bästa Mia, vi ses igen, senare. Den molande tunga känslan hade bytts ut till ett spritt, ett överdrivet darr. Vart skulle hon ta vägen? Hur skulle hon möta sin familj och förklara hur det stod till? Men hon visste, innerst inne att det här var den rätta lösningen. Hon kände att det skulle bli bättre nu. Det måste bli bättre nu. Det måste. 

Efter den plastiga flygplansmaten, kaffet, tidningarna och drinkarna meddelade kaptenen att landning skulle ske inom en halv timme. Hej hopp, pirret kom till ett klimax och Hanne måste hålla i sej i stolen föratt inte hoppa upp och ut ur planet. Hjälp. Den snarkande mannen bredvid henne vaknade av kaptenens röst. Han torkade sig lite runt mungipan och gav Hanne en ursäktande blick. Hon försökte le vänligt tillbaka med det misslyckades. Hon ruskade lite på huvudet och log igen, bättre denhär gången, -Hej, jag är Hanne. Gör om och gör rätt. Det var det hon skulle göra hela resan.

Gör om och gör rätt.

söndag 10 maj 2015

Glidar-pennor och hormonflöden.

Dendär känslan som sakta men säkert börjar snurra i magen, där nära mjälten. Mjälten har väl igen biologisk uppgift, väl? I såna fall tillskriver jag nu mjälten som den kreativa körteln. Huvuduppgift: utsöndring av kreativitin. Brister: eftersom körteln ännu bara finns i upplaga 1.2 har den bristande tidsuppfattning. Utlösningarna sker än så länge på helt fel tillfällen. Åtgärder är under processarbete. Var god vänta.

Så när mjälten väl satt igång sin utsöndring finns det ingen återvändo. Pirret värmer lungorna, armarna och benen börjar spritta. Det är den perfekta blandningen mellan filt-mys och vår-spritt. Fort. Papper! Penna. Jävla penna som aldrig funkar. Jag måste ha en glidar-penna. En såndär som flyger över pappret och bokstäverna smattrar på i ett mekaniskt flow.

Två långa sekunder av väntan. Skräckslagen, med en gnutta press. Men framför allt pirr. Två sekunder av intensivt stirr på ett tomt papper. Grease-flickan med händerna uppsträckta och en fladdrande röd skarf i luften ger mej ett leende av triumf. Let the game begin.

Ready!
Set...
GO!

Adrenalinet bandas med kreativitinet och euforin är nära. Pennan glöder, glidet är där, det funkar. Smattret av bokstäver, tunga ojämna andetag, håret faller in i synfältet. Borde klippas. Klippas av, kort-kort ska det vara, distraktionen är för stor, men en måste fortsätta. Fortsätta neråt på pappret.

Före mitt samvete brister måste jag erkänna min hemliga ingrediens. Detdär som gör det extra smarrigt, som jordgubben i marängen. Ett sting. Det behövs alltid ett sting, ingen medelmåtta utan ett ess i rockärmen kommer någonvart. Någonsin.

Fast kroppen är fantastisk på sitt lilla (stora) sätt så klarar den inte av det vidunder jag vill ha. En liten gnutta hjälp och allt blir perfekt. Perfekt, det är så det ska vara. Måste vara. Inget storslaget tar sej igenom med en buckla i karossen. Perfektionen krävs.

Jag söker, söker hela tiden efter gnistan, det lilla extra. Det finns att insupas på många ställen, av många olika saker. Allt en behöver göra är att söka, känna konstant hunger. Var på jakt och du kommer att finna. Finna det du letar efter. Idag var allt jag behövde lite koffein.
Spritt, spratt, låt kreatitivinet flöda.

*insert poetic/deep/creative-mind picture*



tisdag 5 maj 2015

51 orsaker till feminism.

Orsak 1: Sympatisera med vilken ideologi som helst förutom de invandringsfientliga, rasistiska och sexistiska.
Orsak 2: Det gynnar alla i samhället, tro inte på den allmänna myten att feminister vill bryta ner män och äta hela kakan själv är sann.
Orsak 3: Föratt alla ska få samma lön för samma arbete.
Orsak 4: Föratt kvinna, graviditet, icke-finländare eller gammal inte ska påverka arbetsanställningar.
Orsak 5: Brandkvinna och brandman, dagistant och dagisman. Friheten att välja bransch oberoende kön.
Orsak 6: Så alla har rätt till lika mycket föräldraledighet.
Orsak 7: Så att alla lovebirds ska få gifta sej.
Orsak 8: Så att alla lovebirds ska få adoptera en efterlängtad familjemedlem.
Orsak 9: Ett barn ska ha möjlighet att bonda lika mycket med båda föräldrarna.
Orsak 10: Alla ska ha rätt till att leka med bilar och barbies.
Orsak 11: Hela färgskalan ska representeras på alla klädavdelningar.
Orsak 12: Alla ska ha möjlighet till bekväma underkläder. Snabba åtgärder här tack!
Orsak 13: Så att 3-åringar slipper bära sexualiserade brandmansdräkter (brandkvinnodräkter?) på halloween.
Orsak 14: Eliminering av "kvinnotandkräm" som är 23% dyrare än samma tandkräm för män. Sluta sälja samma produkt med olika köns-etiketter på endast för maximal vinst.
Orsak 15: Så att män har lika många klädbutiker att välja på som kvinnor.
Orsak 16: Alla ska få förverkliga sin egna sexualitet och släppa titeln som endast ett sexualiserat objekt.
Orsak 17: Föratt könsorgan inte ska benämnas som svärord och skällsord, könsorgan är en bra sak, borde ju hyllas(!?)
Orsak 18: Negativa uttryck riktat mot kön borde ej existera, ex. "Du springer som en tjej!"
Orsak 19: Att pojkar och flickor ska få samma pedagogiska inlärning och uppfostran.
Orsak 20: Alla ska tycka det är coolt att läsa och lära sej. Just nu ligger pojkarna en lång bit efter i läsförståelse, ändå sitter de på de tyngsta posterna i dethär landet.
Orsak 21: Naturvetenskaper ska "få" studeras av alla, flickor är precis lika smarta som pojkar.
Orsak 22: Alla ska höras lika mycket i klassrummet, på arbetsplatsen och vid middagsbordet.
Orsak 23: Så att en får se andra Oscars-vinnare än vita män. Tack.
Orsak 24: Så att kvinnor får andra roller än "kvinna som springer runt i smutsigt, söndrigt, blött linne (helst utan BH) och ropar action-hjältens namn"
Orsak 25: Så att alla kan ta emot drinkar av främlingar utan att känna sej pressade till att flörta/ umgås hela kvällen/ligga med köparen av drinken.
Orsak 26: För att män ska få visa sej precis lika känsliga och dramaqueeniga som kvinnor.
Orsak 27: Så att vi kan släppa den binära könsindelningen och fatta att den inte avspeglar verkligheten.
Orsak 28: Så att andra människor ska få stå och vända biffar på grillen, in och skär sallad med dej, du stereotypa man!
Orsak 29: För att jämlik planering och verkställning av hushållssysslor skapar ett lyckligare och trevligare hem.
Orsak 30: För en lika förnedrande (icke-förnedrande funkar möjligtvis bättre, right?) porr-industri för alla kön, fetisher, kroppar, åldrar and what not.
Orsak 31: Så att ingen ska skämmas eller hor-stämplas för gårdagens eller månadens alla ligg, responsen borde alltid vara " Grattis, vad kul för dej!"
Orsak 32: Det ska vara en självklarhet att alltid sträva till lika njutning för alla inblandade i sängkammaren, här ska inga fake-orgasmer existera.
Orsak 33: Massmedias syn på könsroller, kroppar och ideal borde genomgå en fransk revolution 100 gånger om.
Orsak 34: Föratt "I man handled it" är något positivt och "don't be such a pussy" är en negativ egenskap, kan vi snälla börja förnedra spam-mail och stickor i fingrar istället? Båda är lika hatade och värdelösa.
Orsak 35: Så att alla får leva ut sina drömmar utan att oroa sig om fördomar och andras åsikter.
Orsak 36: Så att de med lila hår eller full-cover-drag-makeup också får jobba i kundservice.
Orsak 37: Så att försäljning av onaturliga BH:n kan upphöra, free the nipple, heja naturliga bröst osv!
Orsak 38: Även kvinnliga kändisar/konstnärer/artister ska bli intervjuade för sina verk istället för dagen outfit-val eller mirakel-dieter.
Orsak 39: "När man är feminist får man färga håret rött!" - utomstående källa
Orsak 40: Så att pop-låtars lyrics kan innehålla annat än "sexy bitches, can you blow my whistle".
Orsak 41: För att attityder som att kvinnan under inga omständigheter får ha större muskler än mannen kan kastas i soptunnan. Ja, jag styrketränar och nej, jag tänker inte sluta om mina gains blir för skämmande för en man.
Orsak 42: Föratt "the dad bod" ska kunna vara ett ideal för alla människor.
Orsak 43: Föratt idealen skapas av endast ett kön i dagens samhälle.
Orsak 44: För att hudfärg och kroppsdelar i skrevet inte ska ge automatiska privilegier.
Orsak 45: För att inga domstolsbeslut ska fattas på basis av offrets klädesplagg.
Orsak 46: För att Finland bedriver en näst intill omänsklig invandringspolitik. Beslutsfattare, snälla snegla över till vårt grannland och anamma samma modell.
Orsak 47: Så att barns frågeställningar blir mer jämfördelade än "Pappa, var är mamma?" vs. "Mamma kan du/skulle jag få/varför/hur/när/snälla kan du hjälpa..."
Orsak 48: Föratt inte ha någon orsak till att fira kvinnodagen. Alla ska ha en dag eller ingen. Att ena parten har en bemärkelsedag visar på ojämställdhet.
Orsak 49: Rättvis utgångspunkt för framgång, hallå kvinnliga business-kvinnor och chefer, stig fram!
Orsak 50: För att feminism kan bedrivas både innanför skallbenet, mellan hemmets väggar, i plenisalen och över alla landgränser.
Orsak 51: Föratt en väld där alla ovanstående orsaker skulle vara uppfyllda är min drömvärld. Är du med mej?
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar